onsdag 1 september 2010

stolt uska

jag hade tänkt att inte låta det störa mig. jag hade tänkt låta de vara, inte bry mig, låssas som att jag inte hörde eller låssas som att jag hörde fel.
men när folk säger att "undersköterska är ju ingenting" då blir jag lessen och förbannad. undersköterska är visst nånting att vara. det är en jäkligt bra utbildning som man har nytta av resten av livet. en utbildning där man får jobba med människor och hjälpa andra.
hjälpa folk som har det svårt, som är sjuka och behöver hjälp med allt möjligt. vare sig det är lägga om ett sår efter en operation eller ta blodprover, eller att en äldre person som bor hemma behöver hjälp me att stiga upp, få på sig rena kläder, få komma sig ut i friska luften.
det känns viktigt att få hjälpa. få finnas där för andra.
jag kan förstå dom som inte skulle klara av att jobba inom vården, en del är helt enkelt inte gjord för att jobba med människor, men för det så behöver dom inte säga nedlåtande saker om vi som faktiskt tycker om att jobba med människor. jag skulle inte kunna tänka mig annat. jag kan inte tänka mig jobba på en industri eller kontor med pappersjobb, men för det så nedvärderar jag inte dom som gör det.

ibland kan jag själv känna att jag vill vidareutbilda mig till något annat, men jag vet inte vad. och så länge jag inte vet vad så kommer jag inte göra det. för jag har ett riktigt bra jobb, jobb som undersköterska i hemtjänsten och det är jag glad och stolt över! jag trivs där och jag har jobb så jag klarar mig, kanske blir det inge vidareutbildning, kanske förblir jag undersköterska resten av mitt liv. så läge jag trivs på mitt jobb och med min utbildning så måste jag inte gör nått åt det.

så nu har jag fått skriva av mig och nu känns det lite bättre i mitt hjärta!

/E

1 kommentar: