Alltså. Det här med amning. Hur svårt ska de vara egentligen?!
Skrev ju tidigare om att jag vekligen inte gillar amningsnappen. Står fast med det. Har nu kunnat sluta med den (med undantag för enstaka tillfällen) vilket jag är jätteglad för!
Men secan ca 5 veckor tillbaka så duger det itne med att sitta ner och amma. Det har blivit värre och värre. Ibland räckte det med att jag ställde mig upp och guppade lite sen kunde jag sätta mig igen. Nu måste jag gå runt och gunga/guppa, och ändå så är det mest bara gnäll och skrik. Då spelar det ingen roll om jag har amningsnappen eller inte. Enda gången det fungerar riktigt bra och jag kan sitta ner och faktiskt njuta av att det är mysigt är när hon är helt nyvaken. Så jag försöker se till att alltid amma när hon precis vaknat och inte när hon vart vaken ett tag eller hemskheter; börjar bli trött!
På amningsmottagningen sa dom att jag skulle sitta ner och kämpa. Att det inte gjorde nånting ifall hon inte åt, till slut äter hon. Nej, det gjorde hon inte alls. Efter mycket om och men så somnade hon (var väl säkert så trött och utmattad av all gråt och skrik).
Nä amning är verkligen inte så lätt som jag trodde att det skulle vara.
onsdag 10 september 2014
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Tack för kommentaren på min blogg. Hoppas du får en fin och god jul!
SvaraRadera